onsdag 30 december 2015

Recension av Färjan


Författare: Mats Strandberg
Antal sidor: 477

Goodreads beskrivning
I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.

Mats Strandberg följer upp succén med Engelsfors-trilogin med en spännande skräckroman. Liksom i Engelsfors blandas det socialrealistiska med det övernaturliga, på en plats som många svenskar har en relation till. Här får vi lära känna både passagerare och personal. Den ensamma gamla kvinnan som söker äventyret. Den avdankade schlagerstjärnan som leder karaokekvällarna. Mannen som tidigare jobbat ombord och nu återvänder för att iscensätta ett spektakulärt frieri. Ordningsvakten som med sina tre kollegor försöker kontrollera det dagliga kaoset ombord. De tolvåriga kusinerna som var bästa vänner innan en familjehemlighet kom emellan dem.

Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma.

Mina åsikter
Eftersom att de avslöjar så himla lite vad det är för "hemskt" som kommer att hända på Baltic Charisma när man läser om handlingen på baksidan så ger man sig in i bokens värld något oviss. I början av boken så får man en känsla av ett slags lugn, visst i princip alla karaktärerna är olyckliga av en eller annan orsak, vilket leder till att de alla råkar vara på färjan just den här gången. Man kommer in i ett slags falskt lugn och man tycker att boken är lite små mysig. Det är först en bit in i boken som det där hemska börjar hända... och plötsligt är det värsta skräckboken med ond bråd död överallt och kort sagt kan man väl kalla det för en massaker. Strandberg lyckas ta hela den här storyn och genren och göra den till sin egen. Hela boken igenom ger jag ifrån mig äcklade ljud eller skriker nej inte han! Strandberg lyckas få det hela att verka så himla levande och verkligt och det känns verkligen som att man som läsare är mitt inne i den här smeten och försöker att klara sig. Jag hade definitivt kunnat tänka mig att läsa en uppföljare till den här boken, så jag håller tummarna för att Strandberg jobbar på det i detta nu. Så hemsk som denna bok var så ville man aldrig lägga ifrån sig den, man ville hela tiden veta vem som skulle klara sig, vad som skulle hända härnäst. En bok i toppklass med andra ord!

Mitt betyg

Boken var en riktig rysare och jag satt som fastsydd vid bokens sidor så den får definitivt 5 av 5 stjärnor.

Goodreads-utmaning


Sådär nu är det den 30:e december och idag klarade jag alltså av min goodreadsutmaning. Har läst en väldans massa bra böcker det här året! Ni kan läsa recensionerna här på bloggen. Eller eftersom att jag startade denna blogg i april så finns inte alla böckerna från i år med här på bloggen och då kan ni isåfall gå in och kolla in mina lästa böcker på min goodreads sida. Till vilken det kommer en länk till längst ner i detta inlägg. Det har tagit en väldans massa tid och vilja att hinna läsa så här många böcker i år parallellt med att jag tagit körkort och det faktum att jag pluggar på universitetet, så nästa år kommer jag att ha en något "kortare" eller "lättare" utmaning hur man nu vill se på saken. Detta då jag inte gillar att stressläsa på detta sätt, men också för att jag har spanat in mig på en väldans massa tjocka, lockande böcker som jag tänker se till att få lästa under 2016. Men hur många böcker jag kommer att läsa får ni vänta med att få reda på tills den 1 januari 2016.

Funkar inte länken så är det bara att kopiera in den i sökfältet på valfri webbläsare.
Goodreads

torsdag 24 december 2015

Recension av Frostbite

Författare: Richelle Mead
Antal sidor: 209
Serie: Vampire Academy, bok 2 av 6
Boktyp: ebook, epub

Goodreads beskrivning
Intriger och kamp på liv och död bland vampyrer på high school!
"Mitt humör steg raskt från 'gott' till 'extatiskt'. Jag och Dimitri. Ensamma. I en bil." Rose ska gå igenom ett lämplighetstest för beskyddare. Testet ska ske hemma hos en beskyddare utanför skolområdet. Och det är bara hon och hennes intruktör, Dimitri, som ska åka! Och resan tar fem timmar!
All glädje och förväntan inför testet försvinner dock så snart de når resans mål. Det är något som är väldig fel i det ensligt belägna huset ...
Det Rose och Dimitri upptäcker försätter S:t Vladimirs skola i högsta beredskap. Eleverna och deras familjer evakueras till en lyxig och avlägsen skidort för att kunna fira en säker och strigoi-fri jul tillsammans. Men det blir tyvärr inte så många mysiga skidturer för Rose: Dimitri är väldigt intresserad av en annan kvinna, Lissa måste uppföra sig ordentligt och Roses vän Mason försöker visa hur mycket han gillar henne. Tyvärr vill Mason också imponera på Rose och det är början till en fullständig, iskall katastrof för alla inblandade.

Mina åsikter
Det här är den andra boken jag har läst i den här serien och i ärlighetens namn tyckte jag faktiskt att den här boken, det vill säga bok nummer två var bättre än den första. Den här boken var inte lika förutsägbar och den blev därför mer spännande än den första boken var. Dock så var karaktärerna ibland tröga då jag förstod saker långt innan de själva gjorde det även om dessa saker var väldigt uppenbara. Men i övrigt var den här boken mycket bra, spännande och underhållande. Slutet var så sorgligt att det nästan lockade fram några tårar. Jag tycker definitivt att det vore värt att läsa de resterande böckerna i den här serien. Jag tycker att Mead lyckas vinkla hela vampyr-delen på ett nytt sätt än alla andra författare som så gärna vill skriva om vampyrer. Det hela känns på något sätt nyskapande, det är inte bara vampyrer och människor utan det är Strigoi och dhampirer. Vilket gör att man inte suckar av tanken på ännu fler vampyrböcker. Det hela blir speciellt spännande eftersom att vampyrerna i Meads böcker är de som hela tiden behöver hjälp. Till skillnad från andra vampyrböcker så som Twilight och the vampire diaries så är det inte vampyrerna som hela tiden skall skydda människorna utan i Meads fall så är det vampyrerna som behöver skyddas. Med andra ord en mycket spännande ny vinkel om ni frågar mig. Plus att jag gillar karaktären Rose, en mycket självständig något rebellisk tonårstjej som hela tiden försöker rädda sina vänner. Jag är alltid för en stark kvinnlig huvudkaraktär!

Mitt betyg

Boken får 4 av 5 stjärnor då jag ändå stör mig på att jag lyckas lista ut saker snabbare än karaktärerna gör även om det är mycket uppenbara saker som händer. Men Mead fick mig nästan att gråta i slutet vilket inte händer ofta när jag läser eller ser på film och därför är det en stark fyra som boken får.

söndag 20 december 2015

Recension av The Perfectionists


Författare: Sara Shepard
Antal sidor: 238
Serie: The perfectionists, bok 1 av 2

En översättning av goodreads beskrivning
I Beacon Heigts, Washington bor fem flickor- Ava, Caitlin, Mackenzie, Julie och Parker. De vet att måste vara god för att vara perfekt. I början tror inte flickorna att de har något gemensamt förrän de inser att de allihopa hatar Nolan Hotchkiss, som har gjort hemska saker mot var och en av dem. Tillsammans kommer de fram till det perfekta sättet att döda honom- ett hypotetiskt mord naturligtvis. Det är bara ett skämt fram tills dess att Nolan dyker upp död, precis på det sätt som de planerat. Fast än dem inte gjorde det. Om de inte hittar mördaren kommer deras perfekta liv att rasa samman.

Mina åsikter
Det här är den tredje serien jag läser av Sara Shepard. De två jag läst sedan tidigare är Pretty little liars (som jag inte gillade värst mycket) och The lying game (som jag fullständigt älskade) och så kommer vi nu till perfectionists... och den var så HIMLA bra! Shepard vet verkligen hur man skall skriva en bok för att få läsarna att vilja sitta uppe hela natten och bara läsa och läsa! Jag började läsa på den här boken igår och satt uppe till klockan två i natt och läste på den innan jag insåg att jag verkligen var tvungen att gå och lägga mig. Man vill bara fortsätta att läsa den här boken för att få reda på vad som kommer hända näst, får man veta vem som dödade Nolan, får man veta vem som försöker sätta dit flickorna för ett mord de inte begått? Allt det där och mycket mer sitter man på helspänn genom hela läsningen  för att få reda på. Varje karaktär har så många lager och när man väl tror att man fått reda på hur de verkligen är som personer så får man reda på ännu mer och varje person har varit med om rätt hemska saker som man så småningom får reda på vad det är för något. Enligt mig är the lying game fortfarande helt klart bäst, men den här boken är inte överdrivet långt efter. Nu får jag se till att köpa fortsättningen på denna serie som heter the good girls.

Mitt betyg

Jag hade lite svårt i början att hålla isär de fem tjejerna, något som tog mig rätt lång tid att lära sig. Samt att poliserna som vanligt i Shepards böcker är dumma i huvudet vilket stör mig en del men totalt så får boken ändå en stark 4 av 5 stjärnor.

lördag 19 december 2015

Recension av Harry Potter and the philosopher's stone

Författare: J.K Rowling
Antal sidor: 332
Serie: Harry Potter, bok 1 av 7

Bokus beskrivning
Den fantastiska berättelsen om föräldralöse Harry Potter som visar sig vara trollkarl. En helt ny värld öppnar sig för honom när han får börja i Hogwarths skola i häxkonster och trollkunskap: en värld full av magi och spännande äventyr. Denna makalöst framgångsrika debutbok är en klassisk berättelse av bästa sort!
Plötsligt händer det märkliga ting i den lilla staden! Mystiska stjärnskott på himlen och svärmar av ugglor mitt på dagen, katter som läser kartor och underliga människor som står i gathörnen och viskar. De viskar om en viss Harry Potter ...
Föräldralöse Harry Potter bor hos sina elaka styvföräldrar och deras vidrige son. En helt ny värld öppnar sig för Harry när det visar sig att han egentligen är en trollkarl och börjar Hogwarths Skola för Häxkonster och Trolldom, en värld full av magi och spännande äventyr!


Mina åsikter
Vad kan jag säga om denna gamla goding? Jo den är precis lika bra fortfarande som den var när jag läste den för allra första gången för sisådär 11 år sedan. Jag slutade räkna antalet gånger jag läst Harry Potter böckerna när jag nådde 15 gånger. Så jag kan tyvärr inte ge något direkt antal av hur många gånger jag läst denna goding, men åh vad J.K Rowling skriver bra! Karaktärerna som vi alla (förhoppningsvis känner till både utan och innan) är så himla levande  och man älskar och hatar alla av olika anledningar. Man kan ju inte låta bli att ogilla vissa karaktärer i början även om man vet att man kommer att gilla dem i sista boken, men så är det i alla fall. Harry Potter-serien är och kommer alltid att vara en av mina absoluta favoriter. Det var den serien som faktiskt fick mig att läsa så mycket som jag gör nu för tiden. Och vem kan inte gilla att läsa om häxor, trollkarlar, hundar med tre huvuden, drakar och allt annat som finns med i just denna bok? Öh, jo alla som har barnasinnet i behåll skulle jag säga. Beskrivningarna av karaktärer såväl som omgivningarna i den här boken är så levande och det känns verkligen som om att man själv är med i boken då man kan se allting framför sig så himla tydligt. Sen så kan man ju säga såhär.... vem önskade inte i hemlighet att de skulle få ett brev från Hogwarts när de fyllde 11? jo, jag och några miljoner människor till!

Mitt betyg
Boken får 5 av 5 stjärnor såklart. En sådan här klassiker blir knappast sämre med åren, den utvecklas snarare till något ännu bättre!

tisdag 15 december 2015

Recension av A Storm Of Swords 2: Blood and Gold


Författare: George R.R Martin
Antal sidor: 554
Serie: A Song Of Ice And Fire, bok 3,2 av 5

Goodreads beskrivning
De sju konungarikena är en värld präglad av vild skönhet och mäktig magi. Men också av förräderi, girighet och ärelystnad, där ädlingar och ofrälse, hjältar och skurkar, fria och slavar kämpar för att överleva och finna sitt öde.
Striderna om järntronen är våldsamma och grymma och kriget fortsätter med oförminskad styrka. Nya allianser bildas och gamla upplöses. Vänner blir fiender och rivaler sluter fred. Intriger och ränkspel men också vänskap och kärlek, mod och offervilja underblåser maktkampen. Joffrey av huset Lannister sitter på järntronen i Kungshamn, en ung och bortskämd pojke som regerar över de sju konungarikena med hjälp av sin ärelystna moder. Hans bittraste rival, lord Stannis, är besegrad. Men Robb Stark, som nu har hela Norden under sig, vinner hela tiden nya framgångar i kriget och spelar ett högt spel i kampen mot Joffrey och huset Lannister. Under tiden färdas Daenerys stormfödd fram över det blodbesudlade och öde landskai östern, en drottning i exil med de tre sista drakarna i världen i sin vård. Målmedvetet samlar hon ihop sina styrkor för att inta Kungshamn och en dag bestiga järntronen för gott. I en svunnen tid inträffade en våldsam klimatförändring. Somrarna varar i decennier men följs av vintrar långa som en livstid. Längst upp i Norden ligger muren av is, ständigt bevakad av brödraskapet som vigt sitt liv åt uppgiften att skydda de sju konungarikena mot den eviga kölden och okända faror. Långt bortom muren lever rövarna, isolerade från människorna och efter sina egna lagar. Tillsammans med en hord mytiska varelser, vålnader och gengångare, vandrar de nu över Frosttändernas gudsförgätna fjällvidder och vidare söderut.

Mina åsikter
Martin skriver som vanligt på ett mycket levande sätt och har du ännu inte läst böckerna utan bara kollar på tv-serien... så bör du börja läsa nu. Böckerna har ett helt annat flyt än serien har så det är definitivt värt att läsa dem. Samt att serien och böckerna skiljer sig allt mer åt ju längre serien fortlöper. Som jag tidigare nämnt har jag råkat ut för en hel del "spoilers" och jag vet därför om de flesta av dödsfallen långt innan de händer. Men i den här boken var det faktiskt hela tre stycken dödsfall som jag inte visste om, så det var en skön omväxling. Men ni som vet hur Martin skriver vet att varje bok innehåller desto mer än bara tre dödsfall. Jag tycker att Martin definitivt lyckas behålla samma flyt i sitt skrivande även om detta nu var bok 3 del 2. Det är inte många författare som lyckas hålla samma klass rakt igenom alla böckerna men Martin gör faktiskt det. Frågan är nästan om de inte blivit bättre med tiden om ni frågar mig. Jag kände dock vid ett dödsfall att Martin tappade greppet lite. Det är en karaktär (tänker inte avslöja vem) som dör utav att hen kväs p.g.a trolldom. Efter alla blodiga och hemska dödsfall så kände jag lite: "var det där det bästa du kunde komma på?" Så det var lite segt att han inte kom på något bättre. Men i övrigt... en sjukt bra bok som man inte vill lägga ifrån sig. Eftersom att jag äger de resterande böckerna i serien tänker jag omgående börja läsa på dessa.

Mitt betyg

Eftersom att Martin faktiskt är så bra som han är får han än en gång 5 av 5 stjärnor i betyg.


lördag 12 december 2015

Jag gillar bäst...

Jag läser ju så himla mycket böcker, vilket gör det svårt att bara välja ut några få författare som mina favoriter, men här ska jag i alla fall göra ett försök till detta.

1. J.K Rowling-Jag har endast läst Harry Potter böckerna och Den tomma stolen av henne, varav den sistnämnda tyckte jag inte var någon höjdare. Men det var J.K Rowling som fick mig att börja läsa på allvar när jag var nio år gammal med hjälp av Harry Potter. Så hon kommer alltid att vara en naturlig favorit. Har nu tänkt läsa igenom alla Harry Potter böckerna igen, samt se filmerna. Bara för att jag kan.

2. Lesley Pearse-Henne har jag blivit helt besatt utav. En så länge har jag läst sju böcker utav henne. Jag äger sex stycken till som jag inte hunnit läsa än. Samt att jag VERKLIGEN suktar efter att få köpa de resterande nio böckerna som hon har gett ut. Hon skriver sådana fina, men ofta hemska böcker. Mycket olycklig kärlek och död och sånt. Men så himla fint skrivet med riktigt levande karaktärer. Hennes böcker är dessutom alltid väldigt tjocka så man får verkligen sätta sig in i historien och karaktärernas liv innan boken slutligen tar slut, något man ofta grämer sig inför. Förslag på hennes böcker (som jag har hunnit läsa själv) Belle, Hope, Ellie samt Secrets är förslag på några av hennes bästa böcker.

3.Sarah Dessen-Hon skriver sådana himla fina böcker om ung kärlek med mycket levande karaktärer och levande omgivningsbeskrivningar. Mycket mysiga böcker. Min favorit än så länge är helt klart Along for the ride, som även råkar vara den första boken jag läste av henne. Men den satte sig verkligen. Så en författare som det helt klart är värt att kolla upp om man vill ha lite inspiration.

4. Sarah Shepard-Jag blev aldrig speciellt förtjust i hennes serie: Pretty little liars. Där tyckte jag faktiskt att serien på tv tog sig mycket bättre än böckerna gjorde. Men Shepard skrev en helt underbart spännande serie som heter The Lying Game. Som består utav sex böcker som jag totalt bara plöjde igenom. Hur bra och spännande som helst. Kan inte säga att jag har läst något liknande innan. Så det är definitivt en rekommendation till er att sätta tänderna i just den underbara serien.


5. Charlotte Brontë- Gammal klassiker. Jag har tyvärr bara hunnit läsa Jane Eyre av henne än så länge. Men jag har köpt hennes övriga böcker och planerar definitivt att sätta tänderna i dem också. Jane Eyre är en av mina absoluta favoritböcker, den är så HIMLA bra. Faktum är att alla tre Brontë systrarna var väldigt bra författare även om Charlotte var något överlägsen.

måndag 7 december 2015

Goodreads utmaning

Räknar man med idag så är det 25 dagar kvar av läsutmaningen. Det innebär att jag måste hinna läsa ut ytterligare 6 böcker för att klara av mitt mål att ha läst 100 böcker i år. Just nu jobbar jag på att försöka läsa ut A storm of swords 2: blood and gold av George R.R Martin samt Wool omnibus av Hugh Howey. Varav i både dessa böcker har jag kommit lite mer än hälften. Det lär krävas mycket för att jag ska hinna läsa ut de resterande sex böckerna som jag behöver när jag har så sjukt mycket att göra i skolan just nu. MEN JAG SKA LYCKAS!




onsdag 2 december 2015

Recension av Paganinikontraktet

Bilden är lånad från Goodreads
Författare: Lars Kepler (psydonym för författarparet Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril).
Serie: Joona Linna, bok 2 av 5
Antal sidor: 561
Boktyp: Ebook, Epub

Goodreads beskrivning
En sommarnatt hittas en kvinna död på en stor fritidsbåt som driver runt i Stockholms skärgård. Hennes lungor är fyllda av bräckt vatten, men det finns inga spår av detta vatten på kläderna eller resten av kroppen.
- Hon har drunknat, Joona, säger Nålen.
- Drunknat?
Nålen nickar och ler vibrerande.
- Hon har drunknat ombord på en båt som flyter, säger han.
- Antagligen har någon hittat henne i vattnet och lyft ombord henne.
- Ja, men om jag trodde det så hade jag inte tagit upp din tid, säger Nålen.

Nästa dag hittas en man död i sin paradvåning på Östermalm. Mannen hänger i en snara från lampkroken i taket. Hur har det gått till? Det är högt i tak och det finns inte en enda möbel i hela rummet, ingenting att klättra på. Trots det är kommissarie Joona Linna övertygad om att det rör sig om självmord.
Han har givetvis rätt.
Mannen har tagit sitt eget liv, men självmordet avslutar inte fallet, utan blir istället upptakten till ett hisnande intensivt och farligt förlopp.
Vissa kontrakt kan man inte bryta ens genom sin egen död.

Mina åsikter
Man kan inte ta ifrån psydonymen Kepler det faktum att detta författarpar har ett alldeles underbart djup i sitt skrivande, men faktumet var att jag inte gillade den här boken speciellt mycket alls. Den första boken i serien om Joona Linna tyckte jag var riktigt bra men den här höll inte alls samma standard. Boken var långdragen och den kändes stundtals rätt framkrystad. De olika delarna i fallet som Linna försöker lösa känns bara riktigt långsökt och allmänt tråkigt. Nej, jag hade minsann förväntat mig mer av Lars Kepler. Jag äger dock redan de tre sista böckerna i denna serie, så jag får väl hoppas att deras standard är bra mycket högre än denna boken hade.

Mitt betyg

Den här boken får en svag 3 av 5 stjärnor av mig. Den enda anledningen till att boken inte får ännu lägre i betyg är för att Kepler ändå lyckas leverera ett sådant djup på sina karaktärer och det faktum att jag var fast inom några sidor i boken. Sedan så tröttnade jag ju visserligen efter ca. fem kapitel men det är en annan sak.

fredag 20 november 2015

Recension av Mios Blues

Författare: Kristina Ohlsson
Antal sidor: 390
Serie: Martin Benner, bok 2 av 2

Goodreads beskrivning
Var är Mio?
Vad hände egentligen på Mios dagis den där sista dagen? Mot sin vilja har Martin Benner dragits in i jakten på den försvunne fyraåringen. Så länge barnet är borta, kommer inte den hänsynslösa maffiaorganisationen att lämna honom i fred. Desperat följer Martin upp de få spår som finns.

Men Mios försvinnande är inte Martins enda problem. Han måste också bringa klarhet i vem som försöker sätta dit honom för mord som han inte begått. Han blir allt mer paranoid för var dag som går. Vem kan följa honom så nära utan att själv bli synlig?

Jakten på sanningen ställer honom inför ett ohyggligt dilemma: Kan han rädda både Mio och sig själv? Eller krävs ytterligare offer för att Martin Benner ska få ro?
Mios blues tar vid där den dramatiska thriller Lotus blues slutade.

Mina åsikter
Kristina Ohlsson är precis som vanligt en mästare på att skriva böcker. Men den här boken håller inte riktigt samma höga nivå som den första boken (Lotus Blues) i samma serie gjorde. Man sitter naturligtvis på helspänn hela boken igenom eftersom att man så gärna vill veta vad det är som skall hända och om Benner faktiskt lyckas hitta den försvunne Mio. Men Benner framstår i vissa fall som riktigt trögtänkt och något som det tog mig 2 minuter att komma fram till utifrån den faktan man fått kunde istället ta honom flera kapitel att klura fram. Saker som i vissa fall var riktigt uppenbara. Sådant stör mig extremt mycket. Men det var ändå en del saker i boken som förvånade mig, saker som jag inte på något sätt hade kunnat förutse innan, så det var ändå bra jobbat av Ohlsson om ni frågar mig. Det händer inte lika mycket saker i den här boken som i den föregående men tack vare Ohlssons makalöst bra skrivande så håller boken hela vägen igenom ändå. Hon har verkligen det där lilla extra som gör att man läser sida efter sida långt efter dess att man egentligen borde ha gått och lagt sig.

Mitt betyg

Jag tycker att Benner hade kunnat vara lite mer snabbtänkt och eftersom att det faktiskt inte händer jättemycket i den här boken så slutar betyget på en svag 4 av 5 stjärnor. Det är Ohlssons övertygande och mycket bra skrivande som gör så att betyget ändå hamnar på en fyra, även om den var svag.

fredag 13 november 2015

Recension av Offer utan ansikte

Författare: Stefan Ahnhem
Antal sidor: 590
Serie: Fabian Risk, bok 1 av 2

Goodreads beskrivning
En träslöjdslärare hittas brutalt mördad i sin slöjdsal. Bredvid kroppen har mördaren placerat ett klassfoto från början av 1980-talet, med mordoffrets ansikte överkryssat.
Fabian Risk återvänder med sin familj till hemstaden Helsingborg efter att i många år ha varit verksam vid Stockholmspolisen. Knappt hinner de anlända till det nya huset förrän han blir inkallad att bistå i utredningen av mordfallet. Offret är en av hans gamla klasskamrater och snart står det klart att mördaren följer en minutiöst utarbetad plan, som långt ifrån är slutförd.
Fabian dras djupare och djupare ned i utredningen, som väcker minnen av förträngda tonårsförälskelser och brutal mobbning under skoltiden. Minnen han är allt annat än stolt över. Snart är han insnärjd i ett fall där inget riktigt är vad det tycks vara. Där jakten på en undanglidande mördare driver Fabian att ta allt större risker för att komma framåt i utredningen. Risker som får ödesdigra konsekvenser för både honom själv och hans omgivning.

Mina åsikter
Den här boken har jag gått förbi så många gånger i mina turer genom en bokaffär, jag har alltid funnit framsidan mycket tilltalande på ett sådant sätt att den verkar spännande. Och slutligen tog jag mig tiden att faktiskt läsa på baksidan vad det var den handlade om och jag föll direkt och var naturligtvis tvungen att köpa den. Det här är en bok med ett väldigt spännande fall med många vändningar och oförutsägbara komplikationer. Ahnhem har verkligen lyckats beskriva karaktärerna och miljön boken på ett sådant sätt att det känns som om att man själv är med i boken. Det enda som man egentligen kan klaga på är väl egentligen att det här faktiskt är en kriminalare på 590 sidor, det känns lite för långt, som om Ahnhem ansträngt sig för att dra ut på boken och därmed senarelägga slutet av den. Samt att huvudkaraktären Fabian Risk ibland framstår som riktigt segtänkt och det är sånt som jag verkligen kan störa mig på. Men i övrig var det här en mycket bra bok, tror nog aldrig att jag har läst en bok med så många mord i, både på gott och ont. Men jag tycker definitivt att det är värt att läsa den och jag ser fram emot att läsa bok nummer två som heter Den nionde graven.

Mitt betyg

P.g.a det som jag skrev ovan så hamnar betyget på en svag 4 av 5 stjärnor.

torsdag 5 november 2015

Recension av Flickan i källaren: berättelsen om Natascha Kampusch

Författare: Allan Hall och Michael Leidig
Antal sidor: 201
Originaltitel: Girl in the Cellar: The Natascha Kampusch Story

En översättning av Goodreads beskrivning
Österrike, 2 mars 1998 när hon var på väg till skolan blev Natascha Kampusch, 10 år kidnappad av Wolfgang Priklopil. Mer än 8 år senare den 23 augusti 2006 flydde hon från en källare under ett till synes vanligt förortshem. Hur överlevde hon? Vilken typ av kvinna hade hon blivit? Vilken typ av man var hennes kidnappare- och vilka krav hade han ställt på henne?

Mina åsikter
NärNatascha rymde var jag 11 år gammal, vilket innebär att jag lite
svagt kommer ihåg just rymningen. Detta ledde då nu flera år
senare till att jag ville läsa den här boken när jag såg den stå
i morsans bokhylla. Det här är ett mycket intressant med hemskt
fall att läsa om, men jag känner i ärlighetens namn att man missar
väldigt mycket när man läser den här boken. Då den här boken
gavs ut strax efter dess att Natascha lyckades rymma så känns detta
som en smått framstressad arbete. De ville helt enkelt vara först
med att släppa en bok om fallet som var känt över hela världen.
Författarna hade egentligen inte mycket alls att gå på. De hade
intervjuat en del människor som kände Priklopil och Natascha och
bett dem beskriva hur de var som personer. Men eftersom att Priklopil
tog livet av sig när Natascha rymt och eftersom att Natascha inte
ville bli intervjuad så har de ju därmed missat en stor del utav
berättelsen. Det enda material som de har med som kommer ifrån
Natascha är några intervjuer hon gjorde i början när hon precis
blivit fri och ett brev som hon lämnade ut till tidningarna.
Författarna har därför en himla massa hypoteser om vad som hände
utifrån uttalanden från psykologer och så vidare men de har inget
konkret att komma med, vilket lämnar boken utan substans. De drar en
massa kopplingar till andra fall som för det första inte har något
med saken att göra och som för det andra inte påminner speciellt
mycket om Nataschas fall. Så vad jag försöker säga är alltså
att sådana här böcker skall man helst läsa som självbiografier,
det vill säga att offret själv skal berätta om vad som hänt, för
annars så lägger du bara ner tid i onödan då du ändå inte får
reda på speciellt mycket.

Mitt betyg

Boken får 2 stjärnor av 5 då mycket av innehållet baserades på gissningslekar. 

lördag 31 oktober 2015

Recension av barnmorskan i East End: En sann berättelse från 1950-talets London

Författare: Jennifer Worth
Originaltitel: Call the midwife: a true story of the East End in the 1950s
Antal sidor: 381
Serie: The Midwife triology, bok 1 av 3
Boktyp: pocket

Goodreads beskrivning
Livet i Londons East End och Docklands på 1950-talet var tufft. Hit kom Jennifer Worth som tjugotvååring till ett nunnekloster där hon skulle arbeta som barnmorska. Hon var nyutexaminerad och oerfaren.

Preventivmedel var i princip okänt, husen trånga och slitna. Nästan alla saknade rinnande vatten och inomhustoalett. Det kryllade av barn och ohyra.

Medan männen arbetade nere i hamnen fylldes kvinnornas dagar av smutstvätt, matlagning, uppfostring och barnafödande. När det var dags för ännu en mun att mätta skickade man bud till nunneklostret och en barnmorska skyndade ut på cykel.

För Jennifer blev mötet med fattigdomen en chock, men hon lärde sig snart att älska den livsvilja, värme och kärlek hon mötte.


Mina åsikter
Det här var en bok som jag råkade hitta för 25 kronor på en rea på adlibris eller om det var bokus och jag bara tänkte: den här verkar ju intressant. Det var minst sagt ett spontanköp! Men det visade sig faktiskt vara ett riktigt bra köp. Man lär sig väldigt mycket om barnafödande i allmänhet av den här boken men inte minst om hur det gick till på just 50-talet. Hela boken igenom finns det fotnoter som förklarar olika begrepp, förtydligar saker eller förklarar hur det ser ut nu på 2000-talet. Med andra ord är det här en väldigt lärorik bok, samtidigt som den är väldigt intressant. Ibland blev det dock lite mycket kiss och bajshumor för min smak, vilket förstörde min frukostläsning något. Så läs alltså inte denna bok när du äter.Tycker även att det stundtals blev lite för mycket av Worths privatliv och hur det var att leva med nunnor för att det hela skulle hållas intressant. Jag var mer intresserad av hennes jobbsituation än något annat. Det var stundtals lite glest i mellan dessa kapitel. Men om man är intresserad av barn, 50-talet, fattigdom, dåtidens sjukvård eller liknande så är det här definitivt boken för dig!

Mitt betyg
P.g.a de ovanstående nämnda saker så slutar bokens betyg på 3 av 5 stjärnor.



tisdag 27 oktober 2015

Recension av A storm of Swords 1: Steel and Snow

Författare: George R.R Martin
Antal sidor: 569
Serie: A Song Of Ice And Fire, bok 3,1 av 5
Boktyp: pocket

Bokus beskrivning
De sju konungarikena är en värld präglad av vild skönhet och mäktig magi. Men också av förräderi, girighet och ärelystnad, där ädlingar och ofrälse, hjältar och skurkar, fria och slavar kämpar för att överleva och finna sitt öde. Striderna om järntronen är våldsamma och grymma och kriget fortsätter med oförminskad styrka. Nya allianser bildas och gamla upplöses. Vänner blir fiender och rivaler sluter fred. Intriger och ränkspel men också vänskap och kärlek, mod och offervilja underblåser maktkampen. Joffrey av huset Lannister sitter på järntronen i Kungshamn, en ung och bortskämd pojke som regerar över de sju konungarikena med hjälp av sin ärelystna moder. Hans bittraste rival, lord Stannis, är besegrad. Men Robb Stark, som nu har hela Norden under sig, vinner hela tiden nya framgångar i kriget och spelar ett högt spel i kampen mot Joffrey och huset Lannister.

Mina åsikter
Martin vet verkligen hur man trollbinder en hel värld med sina ord. Karaktärerna har nu i bok tre utvecklats en hel del, något som är riktigt intressant att se. Karaktärerna blir elaka, snälla, modiga, allt kan helt enkelt förändras i den här serien. Man känner med dem allihopa och man vet inte längre vilka karaktärer man skall gilla eller ogilla då detta ständigt ändras. Man får hela tiden nya favoriter, samt nya karaktärer som man älskar att hata. Det enda som egentligen är synd är att det runt om på sociala medier spoilas så himla mycket när det kommer till den här serien. I princip alla större händelser i den här boken visste jag redan om, vilket gör det något tråkigt när dessa händelser väl händer. Jag blev bara överraskad några fåtal gånger, vilket är synd då det är en så himla bra serie. Så skall man läsa den här serien så gäller det definitivt att skyla sig själv från omvärlden tills dess att man hunnit läsa klart den. Men Martins böcker är naturligtvis fortfarande i toppform och man vill inte lägga ifrån sig boken. Så som det ser ut just nu är jag alltså halvvägs igenom den här serien och serien må vara väldigt blodig och allmänt hemsk stundtals, men jag kommer definitivt att sakna den när jag väl hunnit läsa klart de resterande böckerna.

Mitt betyg
Den här boken får en svag 5 av 5 stjärnor. Detta är inte för att boken på något sätt inte håller samma höga nivå som de tidigare böckerna utan för att jag redan visste om majoriteterna av de stora händelserna vilket gjorde så att det blev lite tråkigt stundtals. Men detta är fortfarande en alldeles underbart skriven bok. Med blod och inälvor och allt.

söndag 18 oktober 2015

Recension av Lotus Blues

Författare: Kristina Ohlsson
Antal sidor: 435
Serie: Martin Benner, bok 1 av 2
Boktyp: Pocket
'
Goodreads beskrivning
Dagen då allt går åt helvete regnar det. En desperat man kommer till advokat Martin Benners kontor och berättar att hans syster behöver hjälp. Det är bara det att systern är död.

Innan hon tog sitt liv erkände hon fem mord. I tidningarna kallades hon seriemördare och gavs namnet Sara Texas. Nu vill brodern ge henne upprättelse – och samtidigt hitta hennes försvunne son Mio.

Martin Benner har det mesta. Karriär, kvinnor, ett litet barn. Men han har också svagheter. Framför allt är han svag för utmaningar. Och han gör en fasansfull felbedömning i jakten på sanningen. Snabbt förvandlas han från advokat till bricka i ett spel med så höga insatser att han till sist tvingas göra det mest ofattbara av val.

Mina åsikter
Kristina Ohlsson är verkligen Sveriges deckardrottning. För åh vad hennes böcker är bra! Hon vet verkligen hur man skall få läsarna att stanna uppe halva natten bara för att få reda på upplösningen av boken. För det var naturligtvis det jag gjorde i natt. Hennes karaktärer är om möjligt ännu mer levande i den här serien än de var i böckerna om Fredrika Bergman. Man känner med karaktärerna varje steg på vägen. Den här boken bjuder på skratt, sorg, samt förvåning. När man väl tror att man har lyckats lista ut vem det är som gör vad så blir man gång på gång förvånad. Ingenting är som man tror, vilket gör allting så himla mycket mer spännande. Boken handlar som sagt om den misstänkta seriemördaren Sara Tell, vars bror vill rentvå henne. Eftersom att min tvillingsyster heter just Sara Tell så blir detta oändligt roande, även om det hade varit roligare om hon inte varit död redan innan boken började. Det skall dock medges att det ibland känns som om att boken står och stampar lite långdraget på samma ställe, men Ohlsson lyckas hela tiden att få fart på berättelsen så det gör inte jättemycket. Den här boken är väldigt spännande och man är fast redan efter några få sidor. Ohlsson vet verkligen hur man får sina läsare att hänga med vid varje ord som skrivs. Eftersom att boken slutar som den gör så vill man med en gång fortsätta att läsa bok nummer två i serien, Mios Blues. En bok jag naturligtvis måste se till att köpa nu.

Mitt betyg
Den här boken är så himla fängslande med sina levande karaktärer och oupphörliga spänning. Dock så dras betyget ner något av att boken stundtals står och stampar på samma ställe vilket gör den lite långdragen ibland. Men boken lyckas ändå skrapa ihop en svag 5 av 5 stjärnor.


fredag 16 oktober 2015

Recension av Mig äger ingen

Författare: Åsa Linderborg
Antal sidor: 294
Boktyp: Pocket
Bilden är lånad från Goodreads.

Goodreads beskrivning
"Pappa sa att vårt fönster var som lucka 24 i en adventskalender. Han drömde om att folk gick förbi huset, tittade upp mot lägenheten och tänkte att där måste det bo ett duktig fruntimmer. - Jävlar vad förvånade dom blev, kärringarna, om dom fick höra att här bor inget fruntimmer, här bor härdmästare Leif Andersson!”

Mina åsikter
Jag började läsa den här boken inför en tenta i skolan och fick därför ett visst antal böcker att välja mellan. Jag valde just mig äger ingen p.g.a att den utspelar sig i Västerås, därifrån jag kommer. Det var väldigt roligt att få läsa om olika platser och ställen som jag känner till och hur det såg ut på 70-talet och så vidare. Linderborg skriver en sådan ärlig bok och hon har verkligen inte utelämnat någonting. Hon skriver i största allmänhet om sin kära far som hade det lite svårt och kämpade med det faktum att han i princip ensam skulle uppfostra Åsa. Det här är en bok som bjuder på såväl skratt, som känslosamma stunder. Det finns egentligen inte så mycket mer att säga förutom att det är en väldigt givande läsning att få läsa om att alla familjer inte ser likadana ut. På gott och på ont. 

Mitt betyg
Boken får betyget 3 av 5 stjärnor.

tisdag 13 oktober 2015

Recension av The Battle of the labyrinth

bilden är lånad från Goodreads.
Författare: Rick Riordan
Antal sidor: 224
Percy Jackson and the olympians, bok 4 av 5
Boktyp: Ebook, epub

Bokus beskrivning
50% människa + 50% gud = 100% hjälte
Möt Percy Jackson, som upptäcker att han faktiskt är född till att vara något mer än en vanlig människa ... Han är född till hjälte! Detta är del fyra av fem.

Allt fler och större monster besvärar halvguden Percy och det blir allt svårare för honom att tro att han verkligen är den hjälte profetian förutspått.

Percy Jackson ska börja highschool och ser inte fram emot introduktionsdagen. Normalt är han inte så populär i skolan, men när det dessutom dyker upp några demon-cheerleaders, då är måttet rågat. Han måste fly till halvblodslägret och där rustar de inför den stora kampen titanernas konung Kronos. Till och med det trygga lägret vid halvblodskullen blir mer sårbart för var minut som går, och Kronos armé förbereder sig för en invasion. För att hindra detta måste Percy och hans vänner ge sig av på ett uppdrag genom Labyrinten - en myllrande underjordisk värld med fruktansvärda överraskningar!

Mina åsikter
Som ni vet sedan tidigare så har jag hela tiden pratat om hur bra Rick Riordans böcker om Percy Jackson är. MEN, Jag tycker faktiskt inte att bok nummer fyra i serien är lika bra som de föregående böckerna. Större delen av handlingen utspelar sig i Daidalos labyrint. Det känns som att det är liknande saker som händer hela tiden, vilket gör att boken inte riktigt kommer upp i samma höga klass som böckerna om Percy Jackson normalt sett gör. Karaktärerna är fortfarande bra och de har definitivt utvecklats i rätt riktning, vilket är ett stort plus. Men handlingen blir stundtals lite lång och utdragen. Sedan så finns det naturligtvis ljuspunkter där Riordan återigen lyckas visa varför hans böcker är så himla populära. Ibland så lyckas han bra helt enkelt och man sitter som fastklistrad vid vissa sidor bara för att man skall få veta vad det är som kommer att hända. Synd bara att den känslan inte sitter i, i hela den här boken. Det är fortfarande en klart läsvärd bok, den håller bara inte den klass som jag vid det här laget har vant mig vid när det kommer till just Riordans böcker.

Mitt betyg

På grund av de saker som jag nämnt ovan slutar betyget på 3 av 5 stjärnor.

måndag 5 oktober 2015

Recension av The titan's curse

Bilden är lånad från Goodreads.
Författare: Rick Riordan
Antal sidor: 197
Percy Jackson and the olympians, bok 3 av 5
Boktyp: Ebook, epub
Bilden är lånad från Goodreads.

Bokus beskrivning
50% verklighet + 50% mytologi = 100% fantasy!

Möt Percy Jackson, som upptäcker att han faktiskt är född till att vara något mer än en vanlig människa ... Han är född till hjälte!

Halvguden Percy Jackson får ett nödanrop från sin gode vän Grover, satyren som alltid verkar hamna i trubbel. Den här gången har Grover hittat två nya halvgudar, de föräldralösa syskonen Bianca och Nico. De måste föras i säkerhet, undan monstren som är dem på spåren. Percy och hans vänner måste rädda dem. Men det är inte riktigt så enkelt ...

"Titanens förbannelse" är den tredje boken om Percy Jackson. Percy har havsguden Poseidon som far och en vanlig dödlig som mamma. Det är en riktig slukarbok, som håller sina läsare trollbundna från första till sista sidan.


Mina åsikter
Det är inte många författare som lyckas skriva en hel serie som håller samma höga klass rakt igenom, men Riordan lyckas verkligen med det! I den tredje boken om Percy Jackson får vi följa med på ett tredje äventyr där vi möter nya gudar och nya bundsförvanter och det blir så spännande och bra. En grej i slutet av boken som nog var meningen att det skulle vara lite chockerande lyckades jag lista ut redan i början. När jag insåg det hela så ansåg jag att karaktärerna var lite tröga som inte fattade det, men jag ansåg även att det var ett smart drag av Riordan att föra den fortsatta berättelsen i den riktningen. Boken igenom så blir man dock något chockad av flertalet avslöjanden, saker jag inte ens hade kunnat komma på tanken att det var så det hela låg till. Vilket leder till att man hela tiden sitter på helspänn och väntar på vad som kommer härnäst. I varje bok så får man träffa några nya gudar, som därmed får ta lite plats i handlingen. Något jag fullständigt älskar då jag är så fascinerad av de grekiska gudarna. Riordan lyckas helt enkelt föra samman berättelsen om Percy Jackson med de "sanna" berättelserna om de gamla gudarna utan att det på något sätt blir konstlat eller krystat. Det fungerar helt enkelt. Så snart det är möjligt skall jag se till att djupdyka ner i bok nummer fyra om Percy Jackson nämligen The Battle of the Labyrinth.

Mitt betyg
Liksom de tidigare böckerna om Percy Jackson är det solklart 4 av 5 stjärnor.



Summering av september månad

I september har jag läst så himla många böcker på min läsplatta. De enda böckerna jag läst i bokform är faktiskt a Clash of Kings och The Snows of Kilimanjaro. Av dem nio böckerna jag läste i september så är fyra av dessa så kallade short stories.

Här kommer en fullständig lista på det jag läst i september:

The Guard (The Selection bok 2,5) skriven av Kiera Cass, fick 4/5 stjärnor. (Short story)

A Clash of kings (a story of ice and fire bok 2) Skriven av George R.R Martin, fick 5/5 stjärnor.

The Prince (The Selection bok 0,5) Skriven av Kiera Cass, fick 5/5 stjärnor. (Short story)

The Sea of monsters (Percy Jackson and Olympians bok 2) Skriven av Rick Riordan, fick 4/5 stjärnor.

The Queen (The Selection bok 0,4) Skriven av Kiera Cass, fick 4/5 stjärnor. (Short story)

The Lightning thief (Percy Jackson and Olympians bok 1) Skriven av Rick Riordan, fick 4/5 stjärnor.

The Snows of Kilimanjaro. Skriven av Ernest Hemingway, fick 2/5 stjärnor.

Annabel (Delirum bok 0,5) Skriven av Lauren Oliver, fick 3/5 stjärnor. (Short story)

Vampire Academy (Vampire Academy bok 1) Skriven av Richelle Mead, fick 3/5 stjärnor.

Månadens hiss
Om det inte syns väldigt tydligt i listan över de böcker jag läst den här månaden så vet jag inte riktigt vad jag skall säga. Jag har gått och blivit lite obsessed med såväl The Selection som Percy Jackson. Jag känner verkligen att jag måste läsa allt som finns att läsa när det kommer till just dem serierna. Men samtidigt så kan jag inte glömma A clash of kings, den enda anledningen till att det tog så lång tid att läsa ut den var för att jag har en läsutmaning på Goodreads där det är meningen att jag skall läsa 100 böcker i år. Hade det inte varit för den utmaningen så hade jag definitivt huggit tag och läst Martins bästsäljare avsevärt snabbare än jag faktiskt gjorde. Det är så svårt att välja just en hiss (som varje månad jag vet) men om man säger såhär då:  Jag älskar the Selection som serie såväl som serien om Percy Jackson, men George R.R Martins böcker är ändå i en klass för sig. Vilket ändå borde avgöra snacket om vilken bok som var bäst den här månaden.

Månadens diss
Jag vet inte riktigt vad det är men jag klarar verkligen inte av Ernest Hemingways böcker. Det bara går inte. Det går så sjukt trögt att läsa hans böcker och även om The snows och Kilimanjaro var något bättre än the old man and the sea så känner jag bara: nej. Han lyckas aldrig fånga mitt intresse ordentligt och berättelsen är aldrig tillräckligt spännande för att man inte skall längta efter dess slut. Men eftersom att jag är som jag är så tvingar jag alltid mig själv att läsa ut böckerna jag har påbörjat OAVSETT hur lång tid det tar att göra det.

söndag 27 september 2015

Recension av A clash of kings

Författare: George R.R. Martin
Antal sidor. 873
Serie: A Song Of Ice And Fire, bok 2 av 5
Boktyp: Pappersbok, pocket
Bokus beskrivning
Den natt drakarna föds brer kometens svans ut sig över gryningen, röd som blod och eld, praktfull och skrämmande på en och samma gång. Likt ett nysmitt svärd med glödhet klinga river kometen upp ett sår på himlen och förebådar en ny tidsålder. Sedan kung Robert dött betraktar sig hans bror Stannis som arvtagare till järntronen. Men han är inte ensam om sina anspråk. Det råder kaos i de sju konungarikena och de olika släkterna är beredda att slåss om makten. Det pågår ett krig där man inte kan lita på någon. Brodermord, blodskam och svartkonst, en prinsessa förklädd till tiggarpojke, en livmedikus som besitter ett dödligt gift och stråtrövare som lämnar bergen för att hemsöka dalen. Ett krig där segern går till den som äger det vassaste stålet och det hårdaste hjärtat och där döden vandrar i natten. När kung slåss emot kung darrar landet i fasa.
Mina åsikter
Martin levererar ett mästerverk igen naturligtvis, alla karaktärer i den här boken är så himla levande och man känner med dem allihopa även om man inte gillar vissa speciellt mycket. Det svåra är att man i den första boken kanske inte gillade en karaktär men sen i den här boken har man börjat gilla hen... hmm.. ja man får vara beredd på att ändra åsikt om karaktärer ofta i den här serien har jag hört. Samt att man får hålla tummarna för att ingen av ens favoriter kolar av. Men sjuuukt bra serie det här alltså, man måste verkligen läsa dem även om det tar lång tid för att dem är så himla tjocka. Serien må vara as bra men ingenting kan som vanligt mäta sig med böckerna. När bok 2 slutar så är man fortfarande uppe i allt krigande om vem som skall ha "The Iron Throne" vilket gör att man känner att man direkt måste börja läsa på bok 3, vilket jag naturligtvis även började göra.
Mitt Betyg
Boken får 5 av 5 stjärnor såklart.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...