tisdag 31 januari 2017

Recension av The Lake house

Författare: Kate Morton
Antal sidor: 595
Finns hos: Bokus / Adlibris

Adlibris beskrivning
1933: Alice Edevane är en brådmoget begåvad sextonåring med författardrömmar. Men det mysterium hon skriver på är ingenting mot det som hennes familj snart dras in i. På familjens lantgods vid sjön i Cornwall hålls det årliga midsommarfirandet med hundratals gäster. När den storslagna festen är slut upptäcks att familjens yngste son, elva månader gamla Theo, är spårlöst försvunnen. Han återfinns aldrig och tragedin splittrar familjen för all framtid. Sjuttio år senare anländer Sadie Sparrow till sin älskade morfars gamla stuga i Cornwall för en påtvingad semester från sitt arbete som polis i London. Efter ett besvärligt fall anses hon behöva ta igen sig. Men när hon snubblar över det övergivna huset vid sjön och hör talas om pojken som en gång i tiden försvann, börjar hon gräva i historien. Alice är nu en gammal dam och framgångsrik deckarförfattare, som lever ett välordnat liv i sin eleganta våning. Tills en ung polis börjar ställa frågor om hennes familjs historia. Hemligheter som hon ägnat hela sitt liv åt att undfly riskerar att komma upp till ytan.

Mina åsikter
Det jag gillade med den här boken var själva historian och det mysterium som följde och det var även intressant med de återblickarna man fick ta del av. Men jag kände samtidigt att det var en himla massa återblickar, där man fick följa jättemånga olika människor,vilket gjorde att jag hade det extremt svårt att hålla koll på vem det var jag läste om för tillfället och huruvida de hörde till dåtid eller nutid i berättelsen. Det fanns flertalet härliga karaktärer i boken så som Alice, såväl som ung som gammal var en riktig intressant karaktär då hon var väldigt bestämd av sig och verkligen vågade säga det hon tyckte och tänkte. Jag gillade även Sadie och hennes morfar Bertie, då de hade ett riktigt härligt samspel och relation. Men det faktum att man i boken får följa såväl ett fall som Sadie jobbat med i London, samtidigt som vi skall få reda på vad som hände med Alices lillebror sjuttio år tidigare, gör att det känns som om att det blir lite för många mysterier på samma gång, som därför blir rätt utdragna och sammanblandade då de utreds parallellt. Jag hade med andra ord föredragit om vi endast fick följa Sadies försök att lösa mysteriet om Theos försvinnande, vars slut jag inte riktigt kände mig tillfreds med. Jag hade med andra ord rätt blandade känslor om denna bok, men i det stora hela var det ändå en bra läsning. 

Mitt betyg
Boken får 3 av 5 stjärnor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack så mycket för att du tar dig tid att kommentera mitt innehåll! Jag svarar på kommentarer så fort jag kan!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...