fredag 27 januari 2017

Recension av The Son of Neptune

Författare: Rick Riordan
Antal sidor: 373
Serie: The Heroes of Olympus, bok 2 av 5
Finns hos: Bokus / Adlibris

Bokus beskrivning
När hjälten Percy Jackson dyker upp i de romerska halvgudarnas läger med minnesförlust står det snart klart för alla att någonting är allvarligt fel. Det visar sig stämma: Gudarnas fiender giganterna rustar till krig, och de har tillfångatagit dödsguden. Nu styr de över liv och död, och slutet för både gudar och människor verkar vara nära. Uppdraget att befria dödsguden går till Percy Jacksons nya vänner, de romerska halvgudarna Frank och Hazel. Tillsammans med Percy måste de ta sig till Alaskas ödemarker, stoppa titanerna och besegra en armé av odödliga monster. Och de har bara fyra dagar på sig. För att ha en chans måste de samarbeta. Men kan de lita på varandra?

Mina åsikter
Ingen kan överträffa Rick Riordan när det kommer till att skriva mellanstadieböcker! Jag var fast från första sidan och berättelsen utvecklades åt så himla intressanta håll och karaktärerna Hazel och Frank är alldeles underbara och de har båda väldigt intressanta och spännande krafter, som är roliga att få lära sig mer om allt eftersom de under bokens gång upptäcker och undersöker sina krafter allt mer. Den här boken var verkligen bara spännande hela vägen igenom och stundtals blev det en hel del komiska scener som kunde få vem som helst att skratta rätt ut. Den här boken består precis som bok ett av den romerska mytologin, vilket ger läsaren möjligheten att jämföra den romerska och den grekiska (vilken serien om Percy Jackson utgår från), vilket är väldigt intressant då man ser hur de olika mytologierna skiljer sig från varandra, men även hur lika varandra de faktiskt var. Samt att vi får lära oss lite mer om andra gudar än tidigare då några av huvudkaraktärerna har andra gudliga föräldrar än de tidigare böckerna. Samt att det är väldigt roligt att vi får se Percy Jackson igen och eftersom att han har minnesförlust så får han lära sig helt från början om mytologi och gudar, vilket stundtals var riktigt underhållande och komiskt. Men jag gillade även det faktum att Percy inte fick ta över berättelsen helt utan att Hazel och Frank, som inte varit med i tidigare böcker fick ta stor plats och att deras roller var minst sagt avgörande för berättelsen.

Det här var en alldeles utmärkt fortsättning i serien och jag kan knappt bärga mig i väntan på att börja läsa bok tre i serien. Man vet vilket äventyr som komma skall, men det är högst oklart hur det kommer att gå och om karaktärerna ens kommer att överleva det faktum att 
de måste samarbeta.

Mitt betyg
Boken får 4 av 5 stjärnor, då jag kände att det stundtals blev för mycket återblickar som störde mig något i berättelsen som utspelade sig där och då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack så mycket för att du tar dig tid att kommentera mitt innehåll! Jag svarar på kommentarer så fort jag kan!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...